Den kontroversiella överenskommelsen mellan Turkiet och EU har inte varit en dans på rosor. Den största kritiken kommer från organisationer som kämpar för mänskliga rättigheter. Internationella människorättsorganisationen Human Rights Watch medger att avtalet lett till vissa positiva resultat. Till exempel har Turkiet utvecklat ett sätt för asylsökande att få arbetstillstånd, men Human Rights Watch menar att antalet som faktiskt får arbetstillstånd är försvinnande liten. I övrigt kritiserar människorättsorganisationen den påskyndade asylprocessen i Grekland, och menar att processen missar för många aspekter för att kunna besluta om människors öden.
Amnesty: “Flyktingarna får betala priset”
Organisationen Amnesty International beskriver överenskommelsen i sin 30-sidiga rapport A Blueprint for Despair – Human Rights Impact of the EU-Turkey Deal som en täckmantel för EU-länderna att slippa ta ansvar. De menar att det är en alldeles förenklad lösning på ett komplicerat problem.
Greklands överklagandenämnd har hittills bara skickat tillbaka cirka 3 % av de irreguljära migranterna som kommit till Grekland sedan 2017. Överklagandenämnden följer FN-konventionens regler och har inte ansett att Turkiet är en trygg plats för flyktingarna. Antalet irreguljära som kommit till Grekland efter avtalet har sjunkit, men siffrorna visar alltså att de som ändå lyckas ta sig till Grekland faktiskt – på gott och ont – får stanna och processas i Grekland.
Många av de flyktingar som hamnar på en av de grekiska öarna får stanna där. Greklands regering har varit hårda när det gäller att ta in flyktingar till fastlandet, även om den siffran ändå är mycket högre än antal som skickas tillbaka till Turkiet. De som får resa vidare till fastlandet beror i de allra flesta fall på identifierade sårbarheter som sjukdom eller skador. Andra anledningar är att förenas med familjemedlemmar. Det är med andra ord anledningar som är lätta att bevisa. Svårare fall resulterar ofta i en lång väntan på de grekiska öarna.
Längre väntetid för ickesyrier
Amnestys rapport vittnar också om diskriminering till Syriers fördel. Flyktingar från andra konfliktdrabbade länder som Afghanistan och Irak har generellt mycket längre handläggningstid. Amnesty drar slutsatsen att det beror på att Turkiet-avtalet endast berör flyktingar från Syrien.
Även Läkare utan gränser är kritiska mot resultatet av avtalet. De går framför allt till attack mot levnadsförhållandena och väntetiderna på flyktinglägren på de grekiska öarna. Diarré och luftvägsinfektioner är en del av vardagen på grund av de ohygieniska förhållandena. Läkare utan gränser skriver att också den psykiska ohälsan växer på grund av den skadliga miljön.
