Utmaningar och vägar till bättre psykisk hälsa
Att söka asyl är en stor påfrestning, både fysiskt och psykiskt. Många bär på trauman från hemlandet och flykten, samtidigt som de möter en osäker framtid i Sverige. Denna artikel belyser den psykiska hälsosituationen för asylsökande, vilka resurser som finns och hur man kan få hjälp – både genom vården och ideella organisationer.
Trauma, stress och psykisk ohälsa
Många asylsökande har upplevt krig, förföljelse och våld. Sådana erfarenheter kan leda till psykisk ohälsa, såsom ångest, depression och sömnsvårigheter. En studie från Folkhälsomyndigheten visade att ungefär fyra av tio nyanlända barn i åldern 16–18 år uppvisar symtom på posttraumatiskt stressyndrom (PTSD). Ensamkommande barn är särskilt utsatta. Själva flykten och ankomsten till ett nytt land kan dessutom återuppväcka tidigare trauman.
Boendemiljöns inverkan
Forskning från Röda Korsets Högskola visar att levnadsförhållandena i Sverige påverkar asylsökandes psykiska hälsa. Trångboddhet kan innebära brist på privatliv och ökad stress. Att dela rum med många okända, kanske med olika språk och bakgrund, kan skapa otrygghet. Brist på socialt stöd och språkbarriärer försvårar kommunikationen, vilket kan skapa missförstånd och frustration.
Vanliga symtom
Vanliga symtom på psykisk ohälsa inkluderar ihållande nedstämdhet, sömnproblem, koncentrationssvårigheter och ständig oro eller ångest. För de med PTSD kan påträngande minnesbilder, mardrömmar och överdriven vaksamhet vara en del av vardagen. Dessa symtom kan göra det svårt att fungera, att knyta an till andra och att ta till sig information om asylprocessen. Sveriges Psykologförbund har också varnat för att långa handläggningstider och ovisshet kan förstärka den psykiska ohälsan.
Din rätt till vård och stöd
Som asylsökande i Sverige har du rätt till hälso- och sjukvård, inklusive vård för psykisk ohälsa. Migrationsverket informerar om hur du söker vård. Alla asylsökande erbjuds en hälsoundersökning, vilket är ett första steg för att fånga upp behov av psykologiskt stöd.
Hälsoundersökningen
Socialstyrelsen betonar att hälsoundersökningen, som är frivillig, inkluderar frågor om psykisk hälsa. Under samtalet, där tolk anlitas vid behov, kan du berätta om eventuella psykiska besvär. Vid behov remitteras du vidare till exempelvis vårdcentral eller specialistpsykiatrin.
Vägar till hjälp
Det finns flera vägar att gå för att få psykologiskt stöd.
Vårdcentralen
Vårdcentralen är ofta första instansen att kontakta vid psykisk ohälsa. Där kan du få en bedömning och, vid behov, remitteras vidare.
Stöd för barn och unga
För barn som mår dåligt är Barnavårdscentralen (BVC) eller elevhälsan viktiga kontaktpunkter. De kan erbjuda stöd och vägledning.
Specialiserad psykiatri
Vid allvarligare problem, som PTSD, kan en remiss till specialistpsykiatrin bli aktuell. Där finns psykologer och annan personal som kan erbjuda anpassad behandling.
Stöd från ideella organisationer
Flera ideella organisationer erbjuder stöd. Svenska Röda Korset arbetar med psykisk hälsa och suicidprevention bland asylsökande och nyanlända. Många organisationer finns lokalt. Information finns ofta på kommunens hemsida, genom sökning på nätet, eller via vårdcentralen/Migrationsverkets boende.
Stöd vid våldsutsatthet
Kvinnofridslinjen är en nationell stödtelefon för dig som utsatts för hot eller våld. De erbjuder rådgivning på flera språk.
Verktyg för bättre psykisk hälsa
Utöver vården finns andra resurser. “Traumastödet”, framtaget av Uppdrag Psykisk Hälsa, är en handledning för stödgivare till personer med flyktbakgrund. Du hittar handledningen och andra resurser i deras verktygsbank.
Språkstödets betydelse
Eftersom språkbarriärer kan försvåra vården är det viktigt att använda tolktjänster, vilket du har rätt till. Mycket information, till exempel via Vårdguiden 1177, finns översatt.
Att hantera stress i väntan på besked
Att vänta på asylbesked kan vara stressande. Här är några tips:
- Skapa rutiner: Regelbundna tider för mat, sömn och aktivitet ger stabilitet.
- Rör på dig: Fysisk aktivitet minskar stress.
- Gör saker du mår bra av: Ägna tid åt intressen.
- Undvik isolering: Delta i sociala sammanhang, till exempel via civilsamhället, kommuner och frivilligorganisationer som erbjuder aktiviteter.
- Prata med någon: Det kan vara värdefullt att prata med andra i liknande situation eller en professionell kontakt.
Sammanfattning
Att söka asyl är omvälvande, och psykisk ohälsa är vanligt. Men det finns hjälp att få, både genom vården och ideella organisationer. Tveka inte att söka hjälp. Genom tidig upptäckt, rätt vård och en trygg miljö ökar chanserna till återhämtning. Du är inte ensam.