Många som söker asyl i Sverige bär på traumatiska upplevelser som påverkar hela deras livssituation. Därför är det avgörande att asylutredningar genomförs med stor medvetenhet om trauma och dess påverkan. Denna artikel belyser vikten av en traumamedveten intervjuteknik och hur den kan tillämpas i praktiken.
Vad är traumamedveten intervjuteknik?
Traumamedveten intervjuteknik handlar om att skapa en trygg och stödjande miljö för den asylsökande. Det innebär att intervjuaren är medveten om hur trauma kan påverka en persons minne, beteende och förmåga att kommunicera. Intervjuaren anpassar sitt arbetssätt för att minimera risken för återtraumatisering och för att främja en så rättvisande berättelse som möjligt. Centralt i detta är att säkerställa att den asylsökande känner sig trygg, respekterad och hörd.
Asylprocessens upplägg
Asylprocessen i Sverige inleds med en ansökan hos Migrationsverket. Därefter följer en asylutredning, som inkluderar en eller flera intervjuer. Under dessa intervjuer får den asylsökande berätta om sina skäl till att söka asyl. Det är här, i Migrationsverkets asylutredning, som en traumamedveten ansats är särskilt viktig. Under processen har den asylsökande oftast rätt till ett offentligt biträde, en jurist som stöttar och bevakar den sökandes rättigheter.
Vikten av en trygg miljö
En trygg miljö skapas genom flera faktorer. Det handlar om allt från det fysiska rummet till intervjuarens bemötande. Rummet bör vara lugnt och avskilt, och intervjuaren bör vara lyhörd för den asylsökandes behov. Att erbjuda pauser är en viktig del av detta. Istället för att bara nämna pauser, kan intervjuaren aktivt fråga: “Skulle du vilja ta en kort paus nu, eller vill du fortsätta?” Detta ger den asylsökande kontroll och möjlighet att reglera sin egen takt. Intervjuaren bör också vara uppmärksam på sitt eget kroppsspråk och tonfall, och sträva efter att skapa en känsla av lugn och trygghet. Att aktivt lyssna och visa empati är minst lika viktigt som de ord som används. Även information om att tolk finns tillgänglig och att personalen har tystnadsplikt bidrar till en ökad trygghetskänsla.
Att ställa frågor på ett traumamedvetet sätt
Frågorna under en asylutredning kan vara känsliga och beröra svåra upplevelser. Istället för att direkt fråga om detaljer kring traumatiska händelser, kan intervjuaren börja med att ställa mer öppna frågor. Exempelvis, istället för att fråga “Blev du utsatt för tortyr?”, kan man fråga “Kan du berätta om vad som hände dig i ditt hemland?”. Därefter kan mer specifika frågor ställas, men alltid med stor försiktighet och medvetenhet om att den asylsökande kan behöva tid att svara. Det är också viktigt att undvika ledande frågor och att vara uppmärksam på icke-verbala signaler. Det är viktigt att bekräfta den asylsökandes känslor och upplevelser, till exempel genom att säga ‘Det låter som en mycket svår upplevelse’.
Barns särskilda behov
Traumamedvetenhet är extra viktigt när det gäller barn, som är en särskilt utsatt grupp. Barn som söker asyl är en extra utsatt grupp. Migrationsverket betonar vikten av att anpassa utredningar efter barnets ålder, mognad och hälsa. Barn har rätt att komma till tals, och ibland kan det vara nödvändigt att samtala med barnet enskilt, med föräldrarnas samtycke. Att använda ett åldersanpassat språk och att vara extra uppmärksam på barnets signaler är avgörande.
Tillgång till stöd och vård
Många asylsökande har behov av stöd, både psykiskt och fysiskt. Asylsökande har rätt till hälso- och sjukvård i Sverige, inklusive tillgång till psykolog eller annan form av samtalsstöd. Det är viktigt att Migrationsverket informerar om denna rättighet och hur man får tillgång till vården. Organisationer som Asylrättscentrum erbjuder också stöd och juridisk rådgivning.
Rättssäkerhet och traumamedvetenhet
En rättssäker asylprocess innebär att alla asylsökande får sin sak prövad på ett opartiskt och rättvist sätt. Traumamedveten intervjuteknik är en viktig del av detta. Genom att skapa en trygg miljö och ställa frågor på ett sätt som minimerar risken för återtraumatisering, ökar möjligheten för den asylsökande att ge en fullständig och korrekt berättelse. Detta bidrar till en mer rättssäker process och stärker skyddet för de mest utsatta.
Sammanfattning
Traumamedveten intervjuteknik är avgörande för en human och rättssäker asylprocess. Genom att vara medveten om traumatisk stress, skapa en trygg miljö, ställa frågor på ett varsamt sätt och erbjuda stöd, kan Migrationsverket och andra aktörer bidra till att asylsökande får en rättvis prövning och möjlighet till återhämtning. Genom att konsekvent tillämpa traumamedveten intervjuteknik kan vi inte bara skapa en mer rättssäker process, utan också bidra till läkning och integration för de människor som söker skydd i Sverige.