Asylprocessen ska garantera skydd för människor på flykt. I Sverige, liksom i många andra länder, är rättssäkerheten grundläggande. Men vad innebär det egentligen, och hur väl fungerar det? Den här artikeln granskar det svenska asylsystemet, med fokus på de problem som uppmärksammats och hur vi kan skapa en bättre och mer rättssäker process.
Vad innebär rättssäkerhet i asylprocessen?
Rättssäkerhet i asylprocessen innebär att varje person som söker asyl ska få sin sak prövad på ett objektivt och förutsägbart sätt. Det handlar om rätten till en juridiskt kunnig person vid sin sida, möjligheten att få berätta sin historia, att få information och att beslutet är väl motiverat. Varje persons unika situation ska vägas in. Trots detta visar rapporter, bland annat från Statskontoret, att det finns allvarliga brister.
Ojämlika bedömningar över landet
En av de största utmaningarna är att bedömningarna inte är enhetliga. Statskontorets granskning visar att det är stora skillnader mellan olika delar av landet i hur många som får asyl respektive avslag. Det kan alltså spela större roll var i Sverige du söker asyl än vilka skäl du har. Att även Migrationsdomstolarnas bedömningar varierar regionalt stärker bilden av att processen inte är likvärdig för alla.
Särskilda utmaningar för utsatta grupper
Vissa grupper är särskilt utsatta i asylprocessen, däribland hbtqi-personer, konvertiter och barn. För hbtqi-personer har det, till exempel genom QX rapportering, visat sig att bedömningarna ibland bygger på fördomar. Ibland kan de sökande behöva förklara sina känslor på ett sätt som känns främmande. Liknande problem finns för konvertiter, där det kan vara svårt att bedöma om en persons tro är genuin.
När det gäller barn i asylprocessen har UNICEF påpekat att barn ofta inte får komma till tals personligen, och ibland läggs för stor vikt vid medicinska åldersbedömningar. Detta trots att Sverige ofta framhåller sig som ett föregångsland för barns rättigheter. FN:s barnrättskommitté menar att barn aldrig ska sättas i förvar bara för att de söker asyl.
Medicinska åldersbedömningar och vikten av transparens
De medicinska åldersbedömningarna har varit föremål för diskussion. Metoden, som ofta involverar röntgenundersökningar, har kritiserats för att vara osäker. Sveriges medicinsk-etiska råd (Smer) vill se ökad öppenhet, framför allt kring hur osäkra bedömningarna faktiskt är. Smer har identifierat oklarheter i hur Rättsmedicinalverket redovisar riskerna, vilket kan påverka rättssäkerheten. Om beslutsfattare inte får en korrekt bild av osäkerheten finns en risk att felbedömningar görs, vilket kan få allvarliga konsekvenser för den enskilde. Smer har därför föreslagit en oberoende granskning av dessa bedömningar.
Förslag för en stärkt rättssäkerhet
Det finns flera åtgärder som kan vidtas för att stärka rättssäkerheten. Migrationsverket behöver förbättra sin interna styrning och sina processer. Statskontoret föreslår att myndigheten analyserar orsakerna till de regionala skillnaderna och att man följer upp den rättsliga kvaliteten bättre. Regeringen har också gett Statskontoret i uppdrag att granska hela processen, med särskilt fokus på utsatta grupper.
Behov av extern tillsyn?
En viktig fråga är om det behövs en extern tillsyn av Migrationsverkets verksamhet. I uppdraget till Statskontoret ingår att titta på det. En oberoende granskning av Migrationsverkets beslut och rutiner skulle kunna öka öppenheten och kontrollen, och därmed stärka rättssäkerheten. Det kan också handla om att mer aktivt kontrollera att lagar och regler följs. En sådan funktion skulle kunna innebära regelbundna inspektioner, handläggning av klagomål från asylsökande och en möjlighet att överpröva beslut i vissa fall. Detta skulle kunna bidra till att upptäcka systemfel och säkerställa en mer enhetlig tillämpning av lagen.
Rättshjälp och offentliga biträden
Rättshjälpen och de offentliga biträdena spelar en central roll. En kunnig och engagerad jurist kan vara avgörande för att en person ska få en rättvis prövning. Tillgången till bra rättshjälp varierar dock i landet. Det finns en oro för att ersättningen till de offentliga biträdena inte alltid räcker för att de ska kunna göra ett fullgott arbete, vilket kan påverka utgången i asylärenden, särskilt för de mest utsatta. Advokatsamfundet har betonat vikten av en fungerande rättshjälp i asylprocessen.
Vägen mot en rättssäker och human asylprocess
Att skapa en rättssäker asylprocess är en utmaning som kräver ständigt arbete. Det handlar om att ha en process som är både effektiv och mänsklig. Genom att åtgärda de identifierade problemen och satsa på öppenhet, kompetens och likabehandling kan Sverige ta viktiga steg framåt. Det krävs en ständig dialog mellan myndigheter, civilsamhällets organisationer och de asylsökande själva. De brister som bland annat Världen Idag rapporterat om, måste åtgärdas.
Det är av yttersta vikt att politiker, myndigheter, jurister och civilsamhället tillsammans tar ansvar för en asylprocess som lever upp till sitt syfte: att ge skydd åt de som behöver det, på ett rättssäkert sätt. Endast då kan vi ha ett asylsystem som är värdigt ett land som säger sig värna om mänskliga rättigheter.
Sammanfattning och framåtblick
Sveriges asylprocess har idag brister, framförallt gällande likabehandling och skyddet för utsatta grupper. För att stärka rättssäkerheten krävs en rad åtgärder. Bedömningarna måste bli enhetliga över hela landet, och skillnader i utfall måste kunna förklaras sakligt, inte geografiskt. Transparensen kring medicinska åldersbedömningar behöver öka, och osäkerheten i dessa bedömningar måste redovisas tydligt. En extern tillsynsfunktion bör övervägas för att säkerställa en oberoende granskning av Migrationsverkets beslut. Alla asylsökande måste garanteras tillgång till ett kompetent juridiskt stöd genom en välfungerande rättshjälp. Slutligen är en kontinuerlig dialog mellan myndigheter, civilsamhälle och asylsökande avgörande för att identifiera och åtgärda problem, och för att skapa en asylprocess som präglas av både effektivitet och humanitet.