Ditt offentliga biträde i asylprocessen: Vad juristen faktiskt ska hjälpa dig med

Rätten till ett juridiskt stöd genom hela asylprocessen

Att söka asyl i Sverige innebär att en person ber om skydd från förföljelse, tortyr, allvarliga övergrepp eller annan fara i hemlandet. Processen innehåller många juridiska frågor, korta tidsfrister och myndighetskontakter där uppgifter kan få stor betydelse för beslutet. Ett offentligt biträde är därför mer än någon som hjälper till att skriva ett överklagande. Biträdet ska bidra till att asylberättelsen blir begriplig, att relevanta omständigheter utreds och att den sökande får en rättssäker prövning.

Det är vanligt att känna osäkerhet kring vem juristen egentligen arbetar för. Staten betalar normalt biträdets arvode, men det offentliga biträdet är inte anställd av Migrationsverket och ska inte försvara myndighetens beslut. Juristen är en självständig företrädare för den asylsökande och ska uteslutande tillvarata klientens intressen inom ramen för lag och god advokat- eller juristetik. För att trygga sin rättsliga ställning är det viktigt att känna till hur du får kontakt med en erfaren asyladvokat som tillvaratar dina rättigheter.

Biträdets grundläggande uppdrag och lojalitetsplikt

Det offentliga biträdet har en lojalitetsplikt gentemot klienten. Det betyder att juristen ska sätta sig in i den enskildes situation, lyssna på uppgifterna och föra fram de omständigheter som kan ha betydelse för rätten till skydd. Biträdet ska inte välja bort besvärliga delar av berättelsen bara för att de är svåra att förklara. I stället ska juristen hjälpa klienten att reda ut vad som hänt, när det hände, varför personen är hotad och vilka konsekvenser ett återvändande kan få.

Tystnadsplikten är en annan central del av uppdraget. Uppgifter som klienten lämnar till sitt biträde ska som huvudregel hanteras konfidentiellt. Det är samtidigt viktigt att fråga juristen hur information får användas, exempelvis om vissa uppgifter behöver lämnas till Migrationsverket för att kunna åberopas som asylskäl. Klienten bör också berätta om sådant som kan uppfattas som motsägelsefullt eller känsligt. Ett biträde kan bara förbereda en hållbar juridisk strategi om juristen känner till hela bilden.

Biträdets roll skiljer sig från de andra personernas roller under asylutredningen. Migrationsverkets handläggare utreder ärendet och fattar beslut utifrån lagstiftning och tillgänglig information. Tolken ska översätta mellan språken och får inte själv bedöma om berättelsen är trovärdig. Det offentliga biträdet ska däremot företräda den sökande, upptäcka juridiskt viktiga frågor och ingripa om något blivit oklart eller fel.

• Biträdet ska ge individuella juridiska råd, inte bara lämna allmän information.
• Biträdet ska förklara vad som händer i processen och vilka tidsfrister som gäller.
• Biträdet ska identifiera vilka skyddsgrunder och sårbarhetsfaktorer som kan vara relevanta.
• Biträdet ska granska protokoll, beslut och annat material för att upptäcka fel eller luckor.
• Biträdet ska agera självständigt gentemot Migrationsverket och migrationsdomstolen.

Europeiska rättighetsstandarder betonar att juridisk rådgivning ska vara effektiv och anpassad till den enskildes situation. ECRE:s rättsliga analys beskriver rådgivning som något bredare än att bara ge information. Den ska omfatta vägledning, förklaring och stöd så att den sökande faktiskt kan förstå och använda sina rättigheter.

Det juridiska stödet steg för steg genom prövningen

Det bästa juridiska arbetet börjar före den formella asylutredningen. Under ett förberedande möte bör biträdet gå igenom personens bakgrund, resväg, familjesituation, tidigare myndighetskontakter och orsakerna till att personen inte kan återvända. Samtalet behöver ofta ta tid. Traumatiska erfarenheter, skam, rädsla, minnesproblem eller svårigheter att tala om exempelvis religion, sexuell läggning eller politisk aktivitet kan påverka hur berättelsen kommer fram.

Biträdet bör också diskutera bevisning. Det kan handla om pass, identitetshandlingar, domstolshandlingar, hotmeddelanden, fotografier, läkarintyg, medlemskort, vittnesuppgifter eller information från organisationer. Allt går inte att bevisa med dokument, och avsaknad av handlingar betyder inte automatiskt att ett skyddsbehov saknas. Juristens uppgift är att förklara beviskraven och hjälpa klienten att presentera den information som faktiskt finns på ett tydligt sätt.

1. Förbered berättelsen. Gå tillsammans med biträdet igenom viktiga händelser i tidsordning. Markera osäkerheter, datum som behöver kontrolleras och delar som kräver särskild förklaring.
2. Planera asylutredningen. Biträdet ska förklara vilka frågor som sannolikt kommer upp och hur klienten kan svara ärligt även när minnet är ofullständigt.
3. Delta aktivt under utredningen. Juristen kan ställa kompletterande frågor, påpeka missförstånd och begära att viktiga uppgifter dokumenteras.
4. Granska protokollet. Efter utredningen ska klienten få möjlighet att kontrollera om uppgifterna återgetts korrekt och påpeka fel i översättning eller sammanfattning.
5. Lämna kompletteringar och juridisk argumentation. Biträdet ska knyta fakta till de regler som gäller och förklara varför uppgifterna talar för skydd.

Under själva asylutredningen ska biträdet inte ta över klientens berättelse. Det är den sökande som ska svara på frågorna, men juristen ska finnas där som ett juridiskt stöd. Om en fråga är otydlig kan biträdet be handläggaren att formulera den på ett annat sätt. Om tolken använder ett ord som ändrar innebörden kan juristen uppmärksamma det. Ett sådant ingripande är särskilt viktigt när frågan gäller detaljer om hot, förföljelse eller våld.

Efter utredningen får biträdet ofta möjlighet att lämna en skriftlig inlaga. Där kan juristen sammanfatta berättelsen, bemöta eventuella frågetecken och hänvisa till landinformation och rättsliga bestämmelser. Enligt EUAA:s rapport om juridiskt stöd är tidig juridisk hjälp viktig eftersom den kan bidra till mer fullständiga och korrekta ärenden. När relevanta uppgifter kommer fram tidigt minskar risken för att viktiga frågor förblir outredda.

Detta kan du kräva av juristen och detta ligger utanför uppdraget

Det offentliga biträdet ska ge ett professionellt juridiskt stöd, men uppdraget har gränser. Klienten kan kräva tydliga förklaringar, rimlig möjlighet att kontakta juristen och besked om viktiga tidsfrister. Juristen ska också informera om beslutets innebörd, möjliga rättsmedel och vilka uppgifter eller dokument som behöver lämnas in. Om klienten inte förstår ett juridiskt uttryck ska det vara möjligt att be om en förklaring på enkel svenska eller genom tolk.

Frågor om boendeplacering, dagersättning, skolgång, sjukvård eller andra sociala insatser kan vara mycket viktiga, men hanteras ofta av Migrationsverket, kommunen, regionen eller stödorganisationer. Det betyder inte att juristen måste ignorera problemen. Biträdet kan ibland förklara vilken myndighet som ansvarar eller hänvisa vidare, men dessa frågor ligger vanligtvis utanför själva asyluppdraget. Röda Korsets stödverksamhet kan exempelvis ge information och vägledning i migrationsrelaterade och praktiska frågor.

När samarbetet brister och förutsättningar för att byta biträde

Ett byte av offentligt biträde är möjligt, men beviljas inte automatiskt bara för att klienten är missnöjd. Det krävs normalt särskilda eller synnerliga skäl, beroende på vilken rättslig grund som tillämpas. Myndigheten gör en helhetsbedömning. Vanliga kommunikationsproblem eller olika uppfattningar om en detalj räcker ofta inte. Däremot kan djupa samarbetsproblem, allvarlig passivitet, missade tidsfrister eller en situation där klienten inte längre kan berätta om sina asylskäl väga tungt.

Rättsfallet MIG 2010:12 visar att förtroendet kan få särskild betydelse i asylärenden. Domstolen framhöll att asylberättelser ofta rör mycket känsliga uppgifter. I det fallet ansågs den sökandes bristande förtroende, som gjorde att personen inte vågade berätta om sina skyddsskäl, vara tillräckligt allvarlig i den konkreta situationen. Bedömningen är individuell. Det är alltså inte en viss egenskap hos juristen i sig som automatiskt leder till byte, utan hur omständigheterna påverkar möjligheten att genomföra uppdraget.

En begäran om byte ska lämnas skriftligt till Migrationsverket när ärendet fortfarande handläggs där. Om ärendet finns i domstol bör begäran skickas till migrationsdomstolen. Skriv tydligt vad som har hänt, när kontakterna ägt rum och varför samarbetet inte fungerar. Bifoga relevanta underlag, exempelvis meddelanden, kallelser eller dokumentation av uteblivna svar. Det är också viktigt att begära byte så snart problemet blivit tydligt. När asylutredningen redan är genomförd eller ett överklagande nästan är färdigt kan kraven på särskilda skäl bli högre.

• Anteckna datum för försök att kontakta biträdet och om svar uteblir.
• Spara meddelanden, brev och information om missade möten eller tidsfrister.
• Beskriv konkret hur bristen påverkar möjligheten att föra fram asylskälen.
• Förklara varför problemet inte kan lösas genom ett vanligt klargörande samtal.
• Begär skriftligt besked om hur myndigheten hanterar ansökan om byte.

Den som vill byta biträde bör samtidigt fortsätta följa alla tidsfrister. En begäran om byte stoppar inte automatiskt en överklagandefrist eller annan tidsfrist. Vid osäkerhet bör juridisk hjälp sökas omedelbart, även från en annan jurist eller en seriös stödorganisation, så att rätten att lämna in uppgifter inte går förlorad.

Så tar du kontroll över ditt ärende och stärker din röst

Ett offentligt biträde kan göra stor skillnad, men ett gott samarbete kräver aktivitet från båda håll. Inför varje möte kan den asylsökande samla beslut, kallelser och tidigare inlämnade handlingar i en mapp. Skriv ned viktiga datum, namn på personer som kan lämna uppgifter och frågor som behöver besvaras. Om det finns medicinska eller psykiska problem som påverkar minnet eller möjligheten att tala bör biträdet informeras tidigt.

• Be juristen förklara ärendets aktuella steg och nästa tidsfrist.
• Fråga vilka asylskäl som kommer att åberopas och vilka uppgifter som stödjer dem.
• Kontrollera att tolken talar ett språk och en dialekt som fungerar för dig.
• Läs igenom protokollet noggrant och påpeka fel innan det godkänns.
• Be om kopior av viktiga inlagor och beslut.
• Säg direkt till om något är oklart, felöversatt eller svårt att berätta om.

Den personliga berättelsen är utgångspunkten, men biträdets arbete ger berättelsen juridisk struktur. Juristen ska hjälpa till att skilja mellan uppgifter som gäller identitet, tidigare händelser, framtida risk och möjligheten att få skydd från hemlandets myndigheter. Genom att vara förberedd, ställa frågor och begära förtydliganden kan den asylsökande bättre använda sitt juridiska stöd. Det ger ingen garanti för ett visst beslut, men stärker förutsättningarna för att ärendet blir fullständigt, begripligt och korrekt bedömt.