I juni 2016 – samma år som avtalet mellan EU och Turkiet skrevs under – klubbade Sveriges regering igenom striktare asylregler. De nya reglerna baserades på den enorma och ohanterliga volym asylsökande som kom till Sverige hösten 2015. Reglerna trädde i kraft redan månaden därefter och omfattade alla asylansökningar som inkommit sedan slutet av november 2015. Sverige la sig då på Miniminivån i EU för asylsökande.
Regeländringarna innebar att permanenta uppehållstillstånd togs bort och ersattes med tillfälliga. Enda undantaget var för flyktingar som kunde försörja sig själva, eller som blivit speciellt utvalda för vidarebosättning enligt överenskommelsen mellan EU och Turkiet (avtalets innebörd beskrivs längre ned i denna artikel).
Strikta regler för anhöriga
Även anhöriginvandringen stramades åt, vilket är den största anledningen till att vissa partier och individer valde att rösta nej till förslaget. Liberalerna och Kristdemokraterna röstade nej till lagändringen av just den anledningen. Ändringen i utlänningslagen gjorde det med andra ord mycket svårare för familjer att kunna återförenas i Sverige. Bland annat ställdes det krav att endast personer som fått uppehållstillstånd i längre än tre år, har en tillräckligt stor bostad och kan försörja sig själva får möjlighet att återförenas med sin familj.
Det är sagt att lagen endast ska ses som en tillfällig lösning, men både Socialdemokraterna och Moderaterna har framfört förslag att lagen ska bli permanent. Ett argument för det är att undvika den kris som den enorma flyktingvågen hösten 2015 orsakade.
Senast i februari 2019 anmälde flera syriska flyktingar den syriska regimen för krigsförbrytelser. Sådana polisanmälningar i tillflyktsländerna är nya i sitt slag, men andra länder har fått liknande anmälningar. Tyskland och Frankrike har till exempel utfärdat arresteringsorder på en av de högsta cheferna i syriska underrättelsetjänsten – Jamil Hassan.
